Handel och jämställdhet

En viktig del av ett socialt hållbart samhälle är respekt för mänskliga rättigheter, såsom rätten att inte bli diskriminerad på grund av exempelvis kön. Det finns många indirekta kopplingar mellan jämställdhetssituationen i ett land och dess möjlighet att ta tillvara på handelns positiva effekter. En arbetsmarknad som diskriminerar på grund av kön utnyttjar inte alla befintliga resurser och blir då både mindre flexibel och går miste om kompetens.

Män har oftare än kvinnor ett betalt arbete. Det kan bland annat bero på ojämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete och på sociala normer. Män och kvinnor jobbar också ofta i olika branscher, bland annat beroende på sociala normer eller könsdiskriminerande lagstiftning. Globalt sett jobbar dessutom kvinnor ofta utan sociala skyddsnät som sjukförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring.

Kvinnor startar inte företag lika ofta som män. Globalt sett är en väldigt liten andel av alla entreprenörer kvinnor. Företag som ägs av kvinnor handlar också i mycket lägre utsträckning med andra länder än företag som ägs av män. Det kan bero på att kvinnor kan ha svårare att få lån på samma villkor som män, inte äger mark eller andra tillgångar i lika stor utsträckning som män, eller har de nätverk som krävs för att kunna konkurrera.

Det finns även strukturella skillnader mellan män och kvinnor i rollen som konsumenter. Kvinnor lägger i genomsnitt en större andel av sin inkomst på hushållsutgifter, till exempel mat, kläder och skor – varor som ofta är belagda med höga tullar.

De här skillnaderna leder till att förändringar i produktions- och konsumtionsstrukturer som orsakas av internationell handel påverkar män och kvinnor olika. Att göra det möjligt för både kvinnor och män att delta aktivt i företagande och handel kan bidra till ökad sysselsättningsgrad och på sikt högre tillväxt. För att länder ska ha möjlighet att dra nytta av internationell handel på bästa sätt är det alltså bra att samtidigt jobba för en ökad jämställdhet.