Utrikeshandeln viktig för Sveriges försörjningstrygghet och beredskap
Utrikeshandeln och förmågan att upprätthålla en fungerande utrikeshandel vid fredstida kriser, höjd beredskap eller ytterst vid krig spelar en central roll för Sveriges totalförsvar.
Kommerskollegium är ansvarig myndighet för beredskapssektorn utrikeshandel. I sektorn ingår även beredskapsmyndigheten Tullverket.
Sektorsansvariga myndigheter ska leda arbetet inom sin beredskapssektor enligt beredskapsförordningen (2022:524). De ska säkerställa de viktiga samhällsfunktioner som har identifierats inom sektorn. De ska också samordna åtgärder inför och under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.
Sektorns viktiga samhällsfunktion
Beredskapssektorn utrikeshandel har en viktig samhällsfunktion. En fungerande utrikeshandel innebär att import och export av varor och tjänster som är nödvändiga för landets försörjning kan upprätthållas. Funktionen omfattar även förmågan att bidra till att den fria rörligheten på EU:s inre marknad fungerar.
Exempel på Kommerskollegiums samhällsviktiga verksamheter som bidrar till denna funktion är:
- övervakning och analys av gränsöverskridande handelsflöden
- handläggning av import- och exportlicenser.
EU:s inre marknad stärker Sveriges beredskap
EU-medlemskapet ger svenska företag tillgång till världens största marknad. Under 2024 stod den inre marknaden (inklusive EES) för 77 procent av Sveriges varuimport och 64 procent av varuexporten. För vissa varor var andelen ännu större – till exempel kom 80 procent av läkemedlen och 89 procent av livsmedlen från den inre marknaden.
Den inre marknaden ger bättre förutsättningar än om varje medlemsland försöker vara självförsörjande. Handel utan tullar, gemensamma regler och förutsägbara villkor gör det lättare för företag att ställa om, diversifiera och skala upp produktionen vid en kris. Det stärker motståndskraften och minskar sårbarheten i leveranskedjorna.
EU-medlemskapet stärker Sveriges försörjningsberedskap. Därför är det avgörande att se till att inre marknaden fungerar väl – även i kris – och att undvika nationella åtgärder som kan begränsa den fria rörligheten.
Läs mer: EU – en viktig del av Sveriges försörjningsberedskap
Utrikeshandelns roll i totalförsvaret
Utrikeshandeln spelar en central roll för Sveriges totalförsvar. Den gör det möjligt för företag att importera och exportera kritiska varor och tjänster som är avgörande för Sveriges ekonomi, tillväxt och försörjningsberedskap. För att minska sårbarheten är det viktigt att diversifiera handeln och undvika beroende av enskilda leverantörer av strategiska varor.
Att EU:s inre marknad fungerar väl är avgörande för Sveriges försörjningsförmåga. År 2024 stod EU- och EES-länderna för 77 procent av Sveriges varuimport och 64 procent av varuexporten.
EU:s frihandelsavtal ökar Sveriges motståndskraft i kristider
EU har idag frihandelsavtal med 76 handelspartners. Avtalen kan bidra till att stärka unionens krisberedskap. Vissa innehåller bestämmelser om samarbete vid kriser, men det finns fortfarande möjligheter att utveckla i dem.
Frihandelsavtal kan göra länder mer motståndskraftiga i kristider. Genom att minska handelshinder och kostnader bidrar avtalen till en stabil och förutsägbar handel. Det är särskilt viktigt när leveranskedjor störs. Avtalen ger också länder bättre möjligheter att samarbeta, till exempel kring beredskapsplaner för livsmedelskedjor eller informationsutbyte vid störningar i elförsörjningen.
Fler avtal gör det dessutom möjligt att diversifiera både utbudet och antalet leverantörer, vilket minskar beroendet av enskilda aktörer.
Läs mer: Analys: The EU’s Free Trade Agreements – A tool to enhance crisis preparedness
Samverkan med näringslivet
Eftersom det i huvudsak är företag som bedriver utrikeshandel är det centralt för sektorn att samverka med näringslivet. Detta är ett arbete som Kommerskollegium prioriterar under 2026.
Det är också viktigt att samverkan sker med myndigheter och företag inom andra beredskapssektorer, eftersom utrikeshandel bedrivs sektorsövergripande.
En viktig princip för sektorn är att kontakten med näringslivet samordnas så långt det är möjligt, för att minska arbetsbördan för alla inblandade.
Motståndskraftiga leveranskedjor är avgörande för Sveriges försörjning
Motståndskraftiga leveranskedjor för varor och tjänster är avgörande för Sveriges förmåga att klara försörjningen i kris och krig. Handelspolitiken påverkar hur väl företag kan bygga stabila leveranskedjor.
De senaste kriserna – som pandemi, kriget i Europa, störningar i sjötransporter och geopolitiska spänningar – har påverkat tillgången till råvaror. De har också gjort det ännu viktigare för EU att bygga motståndskraftiga leveranskedjor.
Studier visar att öppen och diversifierad handel ökar motståndskraften mer än att flytta hem produktion. Att flytta hem produktion minskar ofta effektiviteten och ökar sårbarheten.
EU:s strategiska beroenden är koncentrerade till ett begränsat antal produkter och leverantörer, främst utanför OECD och särskilt i Kina. Därför har EU stärkt arbetet med ekonomisk säkerhet och beredskap för att identifiera risker och förbättra förmågan att hantera störningar i leveranskedjorna.
Läs mer: Tools for resilient supply chains – an overview of EU policy